Fäktning i sommar-OS - odds, datum, schema, program, svenska truppen, fakta

Fäktning

Fäktning har alltid funnits med i en eller annan form i de olympiska spelen. I modern tid har sporten funnits med på programmet sedan starten i Aten-OS 1896. Damerna fick dock vänta till Paris-OS 1924 innan de fick delta i denna sport och då endast i disciplinen florett. De övriga två disciplinerna värja och sabel infördes på damernas program så sent som 1996 respektive 2004.

Tävlingarna i Rio

Inga svenska deltagare kommer tävla i fäktning i Rio. Tävlingarna kommer arrangeras på Carioca Arena 3 som rymmer en publik på runt 10 000 personer.

Fäktning i Sommar-OS

Inom fäktningssporten, i OS-sammanhang, ingår det fem dicipliner värja, sabel, florett, sabel i lag och florett i lag. Sedan Aten-OS 2004 så tävlar både damer och herrar i alla dessa fem dicipliner, vilket innebär att det kommer att vara totalt tio medaljgrenar.

Så går fäktning till

I grund och botten är de tre fäktningsgrenarna mycket lika. I de tre grenarna använder man dock olika typer av fäktningsdon för att träffa motståndaren och få poäng. Fäktningsdonen skiljer sig åt till viss del i vikt, längd och utformning. Grunden och principen är dock fortfarande densamma. Det gäller helt enkelt att träffa motståndaren och undvika att själv bli träffad.

I värja får du träffa var som helst på kroppen och om du och din motståndare träffar varandra samtidigt får ni båda poäng. I florett får du endast sticka samt att man har en liten träffyta, eftersom endast träffar i bålen eller ryggen ger poäng. Innan du får attackera din motståndare i florett så måste du avvärja en attack. Sabel skiljer sig åt från värja och florett då du får båda hugga och sticka din motståndare. I sabel gäller träffar på hela överkroppen inklusive armar och huvudet men dock inte händerna.

En träff ger ett poäng och om din motståndare trampar utanför banan, pisten, så får du ett poäng. I den individuella fäktning vinner den som först får 15 poäng och i lagsporten 45 poäng eller den som har mest poäng när tiden går ut.

Skralt med svenska medaljer de senaste åren

De länder som har varit dominanta i fäktning genom åren i de olympiska spelen är Italien och Frankrike som har hela 121 respektive 115 medaljer inom fäktningssporten. Sverige har tagit sju medaljer genom tiderna varav två guld, fyra silver och en bronsmedalj. Den senaste svenska medaljen tog Björne Väggö när han vann silver i värja i Los Angeles 1984. Sveriges enda individuella guld fick Sverige när Johan Harmenberg vann herrarnas värja i Moskva-OS 1980. Därefter har Sverige haft svårt att ta medaljer och till Rio 2016 kommer Sverige inte att skicka någon representant.