Sommar-OS i München 1972

Os i München 1972 var ett händelserikt OS. De olympiska spelen var tillbaka i Tyskland, den här gången utan Hitlers propaganda som genomsyrat evenemanget förra gången.

Ett händelserikt OS

Rekordmånga nationer deltog, 121 stycken, och antalet aktiva uppgick till 7 123. Nygamla grenar i München var handboll och bågskytte.

Massakern i München

De idrottsliga skeenden på den olympiska arenan skulle dock överskuggas av mörker då terrorismen visade sitt fula tryne och våldtog den olympiska andan. Den 5 september så dödade den palestinska terroristgruppen Svarta September två medlemmar av den israeliska truppen och tog samtidigt nio idrottare, coacher och funktionärer som gisslan. Även de nio israeler som tagits som gisslan dödades senare och den största tragedin i den olympiska historien var ett faktum. Än en gång så hade OS använts som politisk scen, och än en gång så hade det idrottsliga hamnat i perfierin. Trots tragedin så menade den olympiska presidenten att spelen måste fortsätta. Jag antar att man förstod symboliken i att låta den olympiska elden få fortsätta brinna.

Mark Spitz - en OS-kung

Bland de idrottsliga prestationerna som märks i München så finns det en som står ut ifrån de övriga - den amerikanska simmaren Mark Spitz och hans OS-rekord. Spitz tog 7 OS-guld i simningen och satte av bara farten sju världsrekord.  Rekordet med 7 OS-guld i samma olympiad skulle stå sig i 36 år framöver då en annan amerikansk yngling med stora fötter presenterade sig. En skandinavisk höjdpunkt var finske Lasse Virén och hans båda guld på 5 000 respektive 10 000 meter. På 10 000 meter föll Lasse tungt men lyckades ändå vinna loppet och därmed upprätthålla den stolta finska löpartraditionen.

En svart dag för basketen

Den största skandalen i OS 1972 inträffade i basketfinalen mellan Sovjet och USA, en match som kallats för den mest kontroversiella matchen i basketens historia. Efter att klockan visat fel tid så kunde Sovjet avgöra matchen medan de amerikanska spelarna jublade åt den vinst som man trodde att man tagit. Den korrekta tiden som var kvar var tre sekunder, och detta visste amerikanarna varför de helt sonika slutade spela efter tre sekunder. Men då klockan satts fel så fortsatte spelet och lät männen med den guldfärgade hammaren på bröstet vinna med 51-50. Trots att amerikanarna lämnade in en protest så stod sig resultatet, och USA:s lag vägrade att ta emot silvermedaljen. Lagkaptenen Kenneth Davis skrev till och med in i sitt testamente att hans fru och barn aldrig kommer att kunna acceptera silvermedaljen. Det kalla kriget hade aldrig varit kallare.

Leif "Loket" Olsson var domare

Sovjet vann också medaljligan med sina 50 guld totalt. USA var tvåa med 33 guld, följt av öst- och västtyskland som slutade trea respektive fyra. De svenska framgångarna var ganska få, men de som är värda att nämna är allas vår Ragnar Skanåker som sköt bäst i frispistol, Ulrika Knape som vann simhoppet samt Gunnar Larsson som simmade hem 200 meter medley. Larsson vann finalen med två tusendels sekunder. Dessutom hade handbollsfinalen ett svenskt inslag då den dömdes av Leif ”Loket” Olsson.