Sommar-OS i Stockholm 1912

Så anlände då äntligen den olympiska facklan till Stockholm och ett Sverige som likt den olympiska elden brann av iver att få visa världen att man verkligen var så bra som man hade visat vid de olympiska spelen i London fyra år tidigare. OS i Stockholm 1912 skulle bli den succé som OS behövde efter flertalet mer eller mindre misslyckade upplagor, och det var den ordningsamma och organiserade svensken som skulle bli spelens räddare. OS i Stockholm blev så lyckat att det föreslogs att spelen skulle hållas i Skandinavien på permanent basis. Man hade dessutom tur med vädret, varför olympiaden i folkmun har kommit att kallas för solskensolympiaden.

En jämställd olympiad?

När kung Gustaf V öppnade spelen åt de 2547 deltagarna så gjorde han det med stolthet. För Sverige förde jämställdheten framåt vad gäller kvinnliga idrottare då hela 2,23 % av deltagarna var kvinnor. Notera min ironi, 2,23 % är inte särskilt mycket. Men om man jämför med tidigare olympiska spel så är det bra, och utvecklingen gick åtminstone åt rätt håll.

Sverige tvåa i medaljligan

När OS i Stockholm var slut och man kunde sammanfatta deltagarna resultat i de 102 grenarna så stod som så många gånger förr USA åter högst på pallen. Med sina 25 guld så hade man två fler än värdlandet Sverige, och totalt så tog man 63 medaljer. Även vår nordiska granne, Finland, gjorde ett storartat OS. Med sina nio guld så hamnade man på en fjärdeplats strax före Frankrike.

En riktig brottningsmatch

Den mest minnesvärda händelsen ifrån OS i Stockholm 1912 måste ändå vara brottningsmatchen mellan Klein och Asikainen. De båda kombattanterna möttes i en seminfinal som verkligen gav åskådarna valuta för pengarna, ty matchen var inte avgjord förrän efter 11 timmar och fyrtio minuter när ryske Klein utropades som segrare. De enda pauserna som brottarna var tillåtna till var några minuter varje halvtimme för att utföra sina naturliga behov samt dricka.  Den långdragna matchen tog dock så hårt på Klein att han tvingades lämna W.O. när det var dags för final. Därmed så vann svensken Claes Johansson OS-guld i brottning 1912 utan att ens ha behövt brottats finalen. Tilläggas skall också att Johansson hade förlorat en match tidigare i turneringen och det var mot Asikainen. Rättvist? Nja.

Nya sporter i de olympiska spelen

En ny sport inför OS i Stockholm 1912 var att man tävlade i kulturgrenar såsom litteratur, måleri, arkitektur, skulptur och musik. Sverige var emot dessa nya och minst sagt okonventionella grenarna men gick med på att betala omkostnaderna för spektaklet om IOK lovade att sköta arrangemanget.

Historiens sämsta maraton tid

Som vanligt vid OS så hamnade maraton i fokus när den portugisiske löparen Fransisco Lazaro dog under loppet. En annan löpare som inte riktigt lyckades var japanen Kanakuri Shizo, som anmäldes försvunnen efter att inte ha kommit i mål. Det visade sig att Shizo svimmat under loppet på grund av värmen och därför tagits om hand av en familj som bodde längs med vägen. Shizo hade sedan åkt hem till Japan utan att meddela OS-ledningen. 50 år senare så återvände Shizo till Stockholm för att slutföra loppet och kunde därmed notera tidernas sämsta maraton tid: 54 år, 8 månader, 6 dagar, 32 minuter och 20.3 sekunder. Det viktigaste är inte att vinna, det viktigaste är att delta. Och att komma i mål.